Skymning klockan tre.
Köld, snöknarr, nordnordöst med
saffransdoft uti.
Bakgårdsfläderns bär
tynger grenarna,
svarta och blanka.
Höstlövens lågor
brinner bakom dimröken
som skymmer solen.
Björkarna gulnar.
Torra lövdrivor rasslar
längs mörka gator.
Tusen människor
på ett torg i en svensk stad.
Värmer varandra.
Björklöv i vinden,
kraschlandar gulsprakande.
Och mörkret faller.
Äpplena mognar,
björken har gula tofsar
i kalufsen. Höst?
Sammetsmjuk skymning,
dofter, ljus, mänskor.
Nytt liv på gamla gator.
Rödlila lågor.
Dunvippors virvlande rök
om sensommaren.
skarpa färger
vassa silhuetter
bett i luften
Sommaren slutar
som den började,
med slamrande björktrastar.
Åskvädret följs av
en ilsket röd solnedgång,
som döljs i dimma.
Perseiderna,
augustifyrverkeri
på svart natthimmel.
Efter heldagsregn
en lysande horisont
nedanför molnen.
Lensand, sammetsträ,
smekande silkevågor,
solvarm doft av barr.
När sommarn vänder
dovnar skogen och grönskan.
Juli natt blir av.
Brottas och stångas,
kränger, vränger ut och in.
Vänner till kvällen.
Motlut, solhetta,
avgasångor, bilbuller.
Vind med barrskogsdoft.
När vinden mojnar i kvällningen
viskar aspen en hemlighet:
"Vinden rör mig ändå."
Kvällsvinden drog in
med svalkan,
lyfte molntäckets kvava lock.
Kråkorna språkas.
Skatorna pratar.
Svalorna viner förbi.
Oro och kärlek,
två steg bakom.
Leder det mesta ändå.
Trött, krum och grå,
med käppen bak i bilen.
Han har täljt den själv.
Sömnlös i varmnatt.
Regndroppar faller retsamt,
alldeles för få.
Stormspår i åkern
efter åskvädret.
Dimman stiger ur dalen.
Sommarkväll i stan,
värme från gatan, dofter.
Vindil runt hörnet.
Mitt vinterjag har
dröjt sig kvar in i sommar'n.
Dimman ger mig rätt.
Rönnarnas blomklot,
gulvita i spetskronan,
hotfullt talrika.
I sommarfagret
lurar vintervemodet.
Men inte än, inte än ...
Apeln nynnar i folkviseton och
syrenens altar sjunger en koral,
medan liljekonvaljerna skrålar i slänten.
Himlen munblåst glas,
luften kristallklar,
allt doftar.
Planterar i dag
det jag sådde i april.
Regn vattnar åt mig.
Nätterna är dag,
björkens löv fullstora.
Men kylan, kylan?
Hägg och liljekonvaljer,
björkpelarsalar.
Våren är grön och vit här.
Kullarnas vågor,
svallande, frustande gröna,
fradgande vita av hägg.
Solen rullade
längs grantopparnas spetsar
och rann ut i ån.
Kal, kall och blek vår
följs av värme och
grönsprakande försommar.
Dimman rullar in,
dagen grånar mot kvällning.
Droppar överallt.
Maj månad är kall.
Men solnedgången flyttar
obevekligt norrut.
Stygg att se på,
sticks och svider.
Ljuvligt len med äggbåt i.
Mormorsklockans klang
och lugna ticktack,
djupare än minnen.
Regn, sol och hagel.
Maj stormar in
med aprilväder.
Vitsipporna stod
som vackrast vid kyrkan
när kistan bars ut.
Tack för att du såg och lyssnade på barnen.
Ljuset, gruset,
porlet, sorlet,
och sen ... jublande grönska.
snön smälter
björktrastarna slamrar
dagarna vidgas
Solnedgångsdis.
Dubbdäck river asfalt till
guldstoft i dalen.
Vetlandatrakten
är tyst under Venus och
nymånens skära.
Det sker varje år:
Utan avsikt och vilja
blir våren till.
Morgonfrost följs av
sol, blå himmel och värme!
Ullkragen skaver.
Jorden öppnar sig,
när regnet smeker bort snön.
Och ljuset, ljuset ...
Lennart: Länge leve antropomorfismerna!
Gråväder.
Regnet tär på snön.
Lyckligtvis.
Våren lurades.
Snön faller, men jag petar
frön i jord ändå.
Anna: Jag kan helt enkelt inte vänta med att haikublogga ända tills snön flyr!
En blå ballong,
yr och galen, flyr över snön.
Festen är över.
Sidensvansarnas
drillar trillar ur björken.
Vips är flocken väck!
Då, och nu igen,
röda vallmor på vår vägg,
tunga av minnen.
Efter regnstormen,
istappsfransar från alla tak.
Halkar i backen.
Vid ditt öga
ett finmaskigt nät, knutet
av tunnaste silke.
Grågrinig mars,
värre än polarkyla i
januari.
Kvillrande vatten,
glitter och solblänk, vårvind.
Dagen efter - snö.
Tvillingvagnsmöte
i backen från BVC.
Grannskap blev vänskap.
Tillägnad min vän Maivor, hon som skorrade precis som jag
Om natten stjärnor,
om dagen sol som värmer
och skare som bär.
Två dar i Stockholm.
Plusgrader och västanblåst.
Hemma: Snön backar.
Måndag morgon blir
ljusare och ljusare
för varje vecka.
Skymningen tar vid
efter solens balansakt
på grantopparna.
En torsdag i mars,
himlen aldrig så blå,
snön aldrig så vit.
Solen stiger i dis,
solen sjunker i dis.
Däremellan
går dagen grinig och grå.
Kajorna visste
det vi bara anade.
Dagen gryr!
Snön glänser,
stjärnorna gnistrar,
sänkorna fylls av kalldimma.
Mitt på dagen:
Världen vit, tyst, utan skuggor,
himlen jämngrå.
Omklädningsrummet
fylls av röster, liv och svett.
Älskade kvinnor!
Störst går först, långsamt,
i procession genom snön.
Det är ont om mat nu.
Huttrande, med
spända axlar, hukad mot kylan.
Ingen lättnad än.
Kylan förlamar -
allt styvnar,
brister snart.
Två mänskor framför
varsin skärm, passiviserade
av sysslolöshet.
Vinden driver snön
i grå vågor ovan åkern.
Ingen sol i dag.
Motvind, rödkind.
Snö i vind, mulet.
Kylan nyps i näsvingen.
Vita spår i vitt.
Läs harens språk: sicksackskutt
över gläntans snö.
Mörkret är tyst,
den mjuka snön dämpar,
men knarrandet ...
En helg i Stockholm.
Möten, minnen ... drömmar, planer.
Gråvintern kyler.
Småfåglar yr i flock.
Kråkan, tyst och grå i vinterbjörk,
hon ser på.
Ljust klockan sju.
Jublande stiger solen,
snön bländar blåvit.
I gråbrun sammet,
trippande i högklackat,
rådjuren runt apeln.
Plötsligt en dag,
en blick på klockan, en insikt:
Ljuset återvänder!
Snön faller än ... men
veckorna vardagslunkar
våren till mötes.
Solen värmer nu.
Nötskrikan njuter apelns
frysta fjolårsfrukter.
Skatparet pratar.
Samlar pinnar och planerar
årets utbyggnad.
Sol och dagsmeja,
vi lyfter blicken och ler.
Istappen faller.
Lekstugetaket bär minst en halvmeter snö... än så länge.
Gymmet står tomt nu.Himlen öppnade sig ochbjöd på gratisträning.
Dagarna ljusnar.Till helgen orkar solenovan kyrkåsen.
Kylan fortsätter,en vana vi nästan glömt.Det är som det ska.
Gula hus och rödadämpar suget efter färgi en svartvit värld
Massor av mänskorsom sjunger tillsammans. Lycka kan det kallas.
Hus, mark och mänskordignar under snön.Fjunlätta faller flingorna.
Rosa stråk i öster.Soluppgången hinner föreovädersmolnen.
Från himlen faller stjärnor,
strös över fältens
vintergator.
En tik löper nu.Trånsjuk följer taxen lustans spår,glömsk av kylan.
En timme med P
på lina över Östersjön.
Vänskap seg som ene.
Lördagkväll, rödvin.
Internet, plocka och pyssla,
ensam med taxen.
