Huset och jag har

nästan slutat vänta på

dem som bodde här.

 Svarta molnvalkar

rullar över Höglandet,

hagelskur efter hagelskur.

 Ovan dalen

i den blekaste vår

vänder vråken i vinden. 

Som när vi var barn

Första vårblommorna

i minsta vasen.

Mulna molnvalkar

dräktiga med snö, föder

i kustbandet.

 I tystnaden

en kråka konstaterar "kra"

och flyger vidare.

En blå hinna

mellan mig och mörkret,

himlaspegeln i insjöns yta